onsdag 30 mars 2011

Vuxenpoäng

Jag vet, i min ålder kan man inte samla fler vuxenpoäng. Det vore bara patetiskt. Men, det går i alla fall att lära sig nya saker eller ändra sin inställning till saker och ting.

Jag har idag ätit getost.

Det är förvisso något som jag gjort förut, eller smakat på i alla fall, äta är väl att överdriva. Men idag - smakade det gott! Faktiskt, riktigt gott. Jag är själv chockad och lite överväldigad av detta faktum. Alltså, jag tycker verkligen inte om någon form av getost. Tycker verkligen inte om. Hittiills i alla fall, får jag väl tillägga. Jag blev tvungen att stolpa in i köket idag och helt enkelt fråga kocken vad detta var. Var det verkligen getost och hur var den i så fall tillagad. Svaret blev att det var en kräm på getost och crème fraîche och salt och peppar. Detta serverades mellan kavringsskivor med tillhörande rödbetscarpaccio. Gott!!

Kanske är det så att jag inte ätit getost på riktigt eftersom den var utblandad men för mig var detta ett enormt stort steg. Kanske att jag långsamt vänjer mig vid smaken.

Kanske att min käre F som älskar getost kan få bli serverad detta någon gång äntligen, hemma, tillsammans med mig. Kankse har jag lärt mig något nytt idag. Ok, jag är på kurs så det vet jag att jag har, men jag menar...ja ni fattar.

tisdag 29 mars 2011

Hjärnbrist?

Har min hjärna krympt tro? Det känns som att det inte får plats lika mycket där längre. Efter två dagars kursande så verkar det vara fullt. Proppfullt. Jag är helt slut och tom i skallen och vet inte var jag ska börja sortera. Hur ska jag ta allting vidare? Var ska jag börja? Inser att jag har massor att ta itu med. Läskigt. Spännande. Roligt. Utmanande. Risktagande. Utlämnande. Allt på en gång.

Ligger på sängen på hotellrummet med utsikt över skogen och ner mot vattnet. Perfekt vy för tankar och sortering. Lika bra att börja.

Hjärnan får vara hur full den vill, det duger inte att skylla på det och skjuta saker framför sig.

Möjligen behövs det distans. Men distans har en förmåga att sträcka ut sig till tid. Lång tid. Och vips så har det gått för långt. De färska kunskaperna har passerat bäst före datum och blivit lite dammiga och sega. Och faller i glömska.

Så kom igen nu hjärnan, bättre kan du!

måndag 28 mars 2011

rapport 1

Har lite ont i halsen. Men bara lite. Pyttelite. Ok, kanske inte riktigt så lite. Men jag har beställt och fått lite medikament av min personliga assistent här på kursgården. En sån borde alla ha. Jag är väldigt lyckligt Lotta'd. (vansinnigt fyndigt...).

Ja, jag är alltså på plats i skogen igen för del 2. Har varit lite tuff förmiddag faktiskt. Särskilt för mig som är lite ostadig just nu. Men det går bra. Känns riktigt bra nu.

Nu är det middag och sedan blir det två timmar till.

Fler rapporter kommer.

söndag 27 mars 2011

Vårbekännelser

Jag mår inte som allra bäst på våren. Konstigt nog. Dagarna blir längre, ljusare kvällar, sakta men säkert blir det varmare och varmare, vinterkläder plockas av allteftersom, vårblommor börjar titta upp ur jorden, en grönskande tid är i antågande. Vad finns det att inte tycka om i allt det? Men jag tycker också om allt det där. Men ändå. Inte riktigt på topp. Lite melankolisk. Lite låg. Trött. Prestationsångest och oro. Dåligt samvete. Jag borde - men orkar inte, har ingen lust. Vill kura. Orkar inte umgås. Men borde. För du ska ha stort umgänge och många vänner, det är nyttigt. Fast kanske inte för mig just nu. Eller kanske.

Men det går över. Det vet jag. Och jag har också förstått att jag inte är ensam om detta symtom. Många får vårdepressioner, även om jag inte vill kalla mig deprimerad precis. Det har märkligt nog med just ljuset att göra. För vissa människor kommer ljuset för fort och för mycket på något sätt. Kroppen och hjärnan hinner inte ställa om sig. Från mörker till allt detta ljus.

Jag känner mig något piggare nu än för någon vecka sedan. Därför kan jag skriva om det. När jag är mitt uppe i "deppet" så kan jag inte skriva. Jag brukar ju bli lite låg i årstidsskiftningen mellan sommar och höst också, fast tidigt, redan i September. Kanske är det så att just skiftningen i årstider, som jag egentligen tycker så mycket om, är det som gör mig trött och låg. När sedan årstiden är igång så mår jag toppen. Jag brukar må väldigt bra i november tex, till skillnad från många andra.

Jag har ju egentligen bestämt mig för att bara skriva om positiva saker och upplevelser på den här bloggen. För det är ju det positiva du ska fokusera på, då växer det. Det du fokuserar på växer. Men livet går ju upp och ner. Jag har blivit betydligt bättre på att fokusera på det positiva och bortse från tråkigheter. Mycket tack vare bloggandet faktiskt. Och min älskade F som ofta har en lättare syn på saker och ting, Och tack vare det så blir inte dipparna så djupa.

Sedan har jag en fantastisk man (som jag redan nämnt) och barn som inte tror att världen går under för att jag är lite tyst en dag. Eller två.

Nu ser jag fram emot tre intensiva kursdagar. Känner mig laddad. I våren.

Söndagssysslor

Tråksysslor avklarade: Skura under badkar, bädda rent i sängar och tvätta tusen maskiner med tvätt (pågående).

Tråksysslor kvarstående: Betala räkningar, packa (jag hatar att packa, för mycket val och beslut)

Men solen skiner. Och det är söndag. Jag gillar söndagar, de är oftast kravlösare än lördagar.

Ska kanske gör mig lite lunch nu.

lördag 26 mars 2011

Proppmätt!

Har precis ätit mumsiga våfflor med jordgubbar, hallon, blåbär, grädde, glass och sylt. Bilder kommer kanske på 15´s blogg så småningom.

Våfflor. En perfekt uppladdning inför två timmars spinning som är nära förestående nu. Två timmar. Hm. Kanske blir en timme och ett besök i solen istället. Jag har faktiskt redan kört core idag också, inklusive promenad.

Måste planera lite packning igen. På måndag är det dags för del två i min ledarskapsutbildning. Ska bli kul att träffa gruppen igen. I morgon måste jag samla mig och tänka igenom vad jag har gjort sedan sist. Vi fick ju lite läxa också...

Men just nu måste jag faktiskt ingenting. Bara ligga och smälta våfflor.

fredag 25 mars 2011

Påsk!


Är det inte ännu. Det är till och med nästan en månad kvar dit. Men jag kunde inte låta bli att tjyvstarta lite. Jag är egentligen inte mycket för vare sig påsken som sådan eller pyntet. Men nu låg det högar med kvistar från äppelträdet på tomten så jag blev liksom inspirerad att ta in lite. Tänkte se om de vill slå ut här inne. Ljuslyktorna har jag köpt på Indiska för några år sedan och tillhör tillsammans med något litet påskägg nästan det enda påskpyntet jag äger. Jag köpte även en påse med vita påksvippor men det blev lite för mycket för en påskskeptiker som jag. Och aningens för tidigt också kanske.

Påsken ska enligt min mening firas i Skåne. Det är lag på det. Jag tror att det var påsk första gången jag åkte med F ner till Skåne och träffade hans föräldrar (hej,hej) och fick min första guidade visning av detta underbara landskap. Så det känns liksom som en tradition. Konstrunda kan man åka eller gå på under Påsken i Skåne också. Våren har oftast kommit lite längre än här uppe och det är så mysigt. Påsk ska firas i Skåne! (Fast förra året gjorde vi en liten avstickare till Rom, efter lite bus på Arlanda. Mer om det nästa helg)

Helg!

Nu börjar helgen! Är på väg hem och MÅSTE bara testa att blogga från mobilen. Verkar funka fint.

Ja, det var bara det. Jag återkommer.

torsdag 24 mars 2011

Tankar kring skönhet

Jag skrev en kommentar på Christinas blogg idag efter att ha sett bilderna som hon lagt ut på supersmala, alltså vi pratar anorektiska, modellen Chloe Memisevic som chockar modevärlden. Jag hoppas i alla fall att hon chockar modevärlden. Och jag hoppas att hon får vård, för hon kan omöjligt vara frisk. I min kommentar på bloggen skrev jag:

"Hur kommer det sig att människor (män?) konstant måste påminnas om att kvinnor inte är gyllenbruna, utan hår på kroppen, magra eller vältränade med blankt hår, har långa mörka ögonfransar och långa naglar, av naturen?"

Fast sen började jag fundera på vem det egentligen är som förväntar sig allt det där? Är det verkligen männen? Är det inte vi själva? Vi kvinnor. Är det inte så att det är vi som tävlar mot eller med varandra om alla skönhetsideal? Varför måste kvinnor smörja in sig med antirynk krämer tex? Männen gör det inte och inte blir de rynkigare snabbare än kvinnor? Väl?

Men även om jag nu tror att det är vi kvinnor som har lagt alla dessa krav på oss själva, så undrar jag hur de män som nu inte tycker att skönhetsidealen är så viktiga skulle reagera om alla kvinnor slutade sminka sig, lät håret växa både på ben och under armar, slutade fixa med håret och smörja in sig med lukta gott. Skulle det bli så himla kul egentligen?

Fast nu är det ju ganska långt mellan att raka benen och sminka sig och piffa lite, till att svälta sig och operera och dra hela skönhetsapparaten till helt orimliga nivåer. Någonstans måste man (vi kvinnor, och viktigast av allt, våra döttrar OCH söner för allt i världen) lära oss var gränsen går. Jag anser att gränsen går hos dig själv. Det du, bara du, tycker känns ok och får dig att må bra. Jag VET nu efter många år att det är jag själv som vill sminka mig, jag själv som trivs mer med mitt fejs och kropp när den är lite brun, jag själv som tycker om att ha en hyfsat vältränad kropp. Om inte JAG tyckte att det var viktigt för mig så skulle jag inte göra det. Jag vet det. Och det känns skönt. Sen kanske jag ställer lite för höga krav på mig själv. Möjligen. Men det är åtminstone mina krav.

Alla vet ju, jag tror faktiskt att åtminstone de flesta människor vet och tycker, att det är insidan och DU som människa som är viktigast och inte hur du ser ut. Men ändå, ändå så förvirrar vi oss så till den milda grad att vi tappar bort oss till slut. Med en massa krämer, smörjor, solarium, gym, smink, bantningskurer, väskor, kläder, skor, hårfärgen, slingor, nagellack...det tar aldrig slut.

Men har man (du och jag) bara en sund och "lagom" inställning till hela den här karusellen så kan det ju vara riktigt trevligt. Det är ju kul, tycker jag, att göra om sig lite. Att piffa. Snygga till sig. Bara vi vet vad som är viktigast.

Och en sak till, som vi kvinnor faktiskt INTE gör av naturen. Vi fiser INTE!

Så det så :-)!

tisdag 22 mars 2011

A och O

Helt plötsligt började jag fundera på varför vi säger "det är A och O" när vi vill poängtera något viktigt. Det måste ju ha någon gammal förklaring. Absolut Oundvikligt är ju liksom mindre troligt att det betyder.

Min kloke och alltid så påläste man trodde att det kom från grekiskans Alpha och Omega.

Och - han hade rätt förstås. Början och slutet på grekiska alfabetet, Alpha och Omega, dvs. ALLT.

Jag behöver ju inte söka på Google, jag har ju ett eget privat uppslagsverk. Och snyggt är det också :-)!

måndag 21 mars 2011

Istället för att plugga SO


Kan man baka supergulliga muffins.

Tyckte 15. Och bakade.

Och ingen protesterade ju mot det såklart.

Jag tänker så här om GI - att - om jag äter all mat utan kolhydrater, alltså ingen pasta, ingen potatis, inget bröd osv. så kan jag ju ta alla kolhydraterna samlade på en gång sedan. Typ en muffins.

Det blir väl bra?

söndag 20 mars 2011

Det som göms i snö

Titta vad som kom fram. Margueriter, de är väl perenna va...?


Jamen, Hortensia då? Inte...?

Det här är vad jag kallar vinteräpplen. Har hängt kvar under hela vintern. Mosad och klar liksom.

lördag 19 mars 2011

lördag kväll

Nyss hemkomna från middag hos mamma/mormor/svärmor (tänk att få ha alla de titlarna, jag är bara mamma än så länge, och hustru förstås). Vi är mätta och belåtna. Fick som vanligt med oss några påsar med diverse bra-att-ha-saker. Fin julduk (inköpt på rea), lite gammalt guld (!), veckotidningar av relativt nyare karaktär, resten av chipsen och en frisygelé (!!).

F och 13 tittar på killfilm. 15 huserar på kammaren. Jag bloggar och läser tidningar. Skön lördag!

Vår!

Nu är den här! På riktigt. Våren.

Även om snön fortfarande täcker större delen av marken så känns det tydligt. Våren har kommit.

Altandörren står på vid gavel och dofterna, ljuden och ljuset strömmar in. Det blir lite svalt inne av den inte alltför varma luften ute men i dörröppningen, i solen, värmer det ljuvligt. Fåglarna kvittrar. Till och med skatorna "kuttrar" lite mysigt inne i buskarna. Det droppar av snö som smälter. I övrigt är det tyst. Och idag, vindstilla.

Jag har precis haft premiär för min absoluta favoritsysselsättning. Att öppna altandörren och bara glida ut och sätta mig med en kopp kaffe. I solen. Inga utemöbler är framtagna ännu, men det behövs inte. En fårskinnsfäll på altantrappan, med dörrkarmen som ryggstöd räcker gott till min premiär. Och solen. Det värmer. Kaffet smakar gott.

Livet återvänder.

fredag 18 mars 2011

Hej, hej...

I'm back! Fast bara lite. Ligger i sängen och ska sova. Ville bara göra mig påmind så att ni inte tror att bloggen har lagts ner. Inte då. Men jag är fortfarande inte riktigt igång och mig själv. Trött, trött, trött. Har ingen lust med nåt, mer än att sova och vila och göra ingenting. Plus sånt som jag måste, typ jobba, äta, sova, så jag fortsätter med det lite till.

men i morgon är det lördag. Kanske orkar lite mer då.

tisdag 15 mars 2011

Pep talk

Peppa, puscha, inspirera, entusiasmera, berömma, hjälpa, stötta.

Barn
Kollegor
Mig själv

söndag 13 mars 2011

Japan

Känns som att ett inlägg om Japan är på sin plats. Här hemma har vi haft "live update" och "breaking news" från CNN och BBC och annat både på TV och web igång i stort sett hela helgen. F jobbar på ett företag med flera lokalkontor i Japan (bland annat) och har varit stand by för att eventuellt evakuera. Men än så länge är alla ok. Under förutsättning att det inte blir en härdsmälta. Som om det inte räckte med elände. Stackars land. Och alla människor.

Det går knappt att fatta omfattningen av detta. Bilder visas på hela städer och byar som totalt har utplånats. Tsunamin har förstört allt i dess väg. Själva jordbävningen verkar inte ha förstört riktigt lika mycket. Skrämmande vilka krafter naturen har. Men Japanerna är verkligen ett fascinerande organiserat folk. Det delas ut förnödenheter och filtar och ordnas temporära övernattningsplatser mm. Jag visste faktiskt inte att Japan var så drabbat av jordbävningar som de är. Att det händer rätt ofta. Dock inte av den här kalibern.

Jag har tappat lite skrivarlust för tillfället. Sånt händer. Den kommer tillbaka har jag lärt mig. Så därför blir det inte mycket mer från mig idag.

torsdag 10 mars 2011

Storbyk

Har suttit på tvättmaskinen ikväll. Det behövs ibland när det tvättas stora tunga saker (som tex idag en dunjacka) och det blir dags för centrifugering. Då blir liksom maskinen lite ängslig och vill inte alls centrifigurera. Det blir för tungt och ojämnt belastad i själva trumman. Hela maskinen kommer i obalans. Dj..t irriterande för att tala klarspråk. Men jag och min käre man har kommit fram till att om man sätter sig på tvättmaskinen så stabiliseras den och centrifugeringen (gud vilket jobbigt ord) kan ta fart. Kanske vore ett husmorstips till Hemmets Journal kom jag just på.

Och nu återstår resten av den tröstlösa väntan på att få jackeländet torrt. 15 som har sitt rum ovanför tvättstugan kom ner och undrade om vi poppade popcorn en masse här nere. Stor dunjacka med dragkedjor och knappar dansar runt i torktummlaren tillsammans med två tennisbollar.

Och, mina vänner, nära och kära, i morgon - är det FREDAG!!

onsdag 9 mars 2011

På benen igen

Mår mycket bättre idag! Mer ork. Kan tänka redigt och rationellt. Långa listan på jobbet känns helt plötsligt inte så oöverstiglig trots allt. Provsvaren visade att det inte var några basilusker i mig. Allt är i sin ordning. Typ.

"Cheers darling, happy wednesday!" sade F och jag till varandra när vi provsmakade nya vardagsboxen.

Det är helt galet vad det svänger i tillvaron ibland. Man får hålla i sig i kurvorna så att man inte går omkull.

OCH, jag säger bara: Färdiglagad Bechamelsås! Kan vara en av världens bästa uppfinningar. Gjorde Lasagne Special (halva plåten med lasagneplattor och andra halvan med aubergine) på ett kick. Och inte ett enda E nummer. I love halvfabrikat.

Och nu blir det mera läxläsning med 13.

måndag 7 mars 2011

En helt vanlig dag

Väckarklockan ringer (eller piper intensivt snarare) kl. 05.30. Snoozar och kämpar fram till strax före 06.00. Duschar, väljer kläder, sminkar och äter frukost. Halkar iväg till bussen. Somnar som en stock på bussen. Mår inte riktigt hundra (UVI, PMS eller annalkande menopaus, vet ej, men något skumt är görningen). Masar mig ner i tunnelbanan efter avslutad bussfärd och somnar återigen som en stock. Vinglar nyvaket av på söder och slinker in på Hemköp och köper lite frukt innan jag slutligen landar på kontoret.

Uppstartsmöte för en ny arbetsrutin. Frågor och skeptiska blickar.
Lunch på skrivbordet.
Ledningsgruppsmöte.
Listan med saker som måste göras, fixas, frågas, kollas, beslutas, fylls på.
Mår ok, men inte tip top.
Tar en snabb koll på Schoolsoft och sms'ar 13 med påminnelse om skolböcker och prov.
Bestämmer mig för att gå hem tidigt.
Slinker in på Apoteket på vägen.
Samma resa hem igen. Somnar på bussen. Som en stock.

Hemma. Hänger av mig och går raka vägen in i köket och inventerar kyl och frys. Skriver lista. Snabbt toabesök och sedan på med ytterkläder igen och iväg till affären. Jo, jag hann nog byta några ord med barnen också. Handlar, försöker planera åtminstone någon dag till. Köper tre paket med färdig sparrissoppa. Bra att ha i krislägen. Och ost. Vi handlar alltid ost när vi handlar. Jag tror vi har möss i kylskåpet...

Hemma igen. Packar upp, lagar mat, F kommer hem från lång dag och färd och vi äter. Alla fyra. Samtidigt. Det brukar vi kunna göra faktiskt. Men det slår mig att även fast jag gick från jobbet 16.00 så står inte maten på bordet förens 19.00. Det är det tidigaste vi någonsin kan få till middag. Vad hände med 17.00 middagen? När dog den ? Måste ha varit för en herrans massa år sedan.

13 har förstås inte fått med sig båda böckerna jag påminde om. Såklart. En har försvunnit. Såklart. Men vi lyckas förhöra och gå igenom en del tillsammans ändå.

Viker tvätt. Sätter på en tvättmaskin. Förhör lite läxa. Bär upp rena lakan till linneskåpet. Förhör lite läxa.

Och landar till slut en stund i soffan med datorn. Ska snart tömma tvättmaskin och trycka in lite till i linneskåpet.

Ja, så ser det ut. Vardagen. Ibland byts handlandet och tvättandet ut mot jympa eller spinning. Och då snackar vi minutiös planering av mat och annat.

Men den är ju helt ok. Den där vardagen. Ibland blir det för mycket och då får man bryta ihop lite och sedan ta nya tag. Vi har det bra.

söndag 6 mars 2011

Den förlorade sonen

Har återvänt. Efter en hel vecka i fjällen tillsammans med bästa kompisen med familj. De har haft det toppen. De enda lägesrapporter jag har fått har varit när jag själv ringt. 13-åriga gossar tycker inte att det är viktigt att ringa och avlägga rapporter om allting ändå är bra. Pojkar i den åldern är inte mycket för att prata i telefon överhuvudtaget. Att småprata om ditten och datten fyller ingen som helst funktion i deras värld. Men det är väl som det ska antar jag.

I morgon börjar alltså vardagen igen på riktigt. Slut spå sportlov.

lördag 5 mars 2011

Tystnad

Nu är det så där knäpptyst och fridfullt i huset igen. Eftersom solen ligger på och värmer så behöver inte varmluftsfläkten gå. Båda barnen är på vift och det är bara jag och F som tassar omkring i huset. Jag är trött. Jag tror att de senaste veckornas rusch på jobbet med en massa omorganisering, utbildning och London resa börjar ta ut sin rätt.

Tog en liten promenad men det såg mycket skönare ut än vad det egentligen var. Det blåser småspik och det är nästan omöjligt att hålla sig på benen av all is med vatten på. Jag gav upp och gick och hämtade vår bil som vi lät stå över natten hos våra vänner som bjöd på spontanmiddag igår. Så trevligt! Middagen alltså. Promenaden var bara nödvändig.

Möjligen blir det en liten tupplur snart.

torsdag 3 mars 2011

Home sweet home

Det är underbart att resa.

Det är underbart hemma.

FAST, det får gärna bli VÅR NU!

Ok, idag var det ju soligt och fint men inte tillräckligt varmt. Det går för långsamt. Snön måste bort NU. Nu, nu, nu.

onsdag 2 mars 2011

Bye, bye!

Nu sitter vi i hotellobbyn och väntar på att åka hem. Vi har haft en underbar dag i dag. Solen tittade fram och vi har strosat i Notting Hill längs Portobello road. Hittade ett mysigt caf'e. Sedan landade vi på en pub i Covent Garden för att avsluta med en härlig promenad i solen i Hyde Park. Pratade med några ekorrar. Sade hejdå till Bayswater och måste nu bestämma oss om vi ska ta underground eller taxi till Paddington.

Ok London, tack och hejdå för den här gången.

tisdag 1 mars 2011

Kolhydratladdning

Vår mathållning här är inte den bästa. Idag har vi nog bara ätit kolhydrater. Vi avslutade den här dagen med afternoon Tea lite för sent så det fick bli vår middag. Jag tänker inte gå in närmare på vad vi har stoppat i oss i dag tror jag. Jag tror faktiskt att jag hoppar över att skriva så mycket mer överhuvudtaget och hänvisar istället till 15's blogg. Hon har uppdaterat betydligt flitigare än jag.

Nu ska vi försöka organisera resväskan...