söndag 24 maj 2015

18 år!


I dag fyller du 18 år, och jag förstår ingenting. Den där lilla runda korven (som jag kallade prickig korv när du hade vattkoppor), den där lilla tuffingen med hockeyfrilla, den där lilla killen som sprang med en fotboll som nådde upp till knäna – du har alltså nu gått in på ditt näst sista tonår.  Myndig och allt.




Du är den ärligaste, hederligaste och mest godhjärtade människa som jag känner. Det går att lita till 100% på dig. Du sviker aldrig en vän och du bryter aldrig ett löfte. Jag är så stolt över dig och jag är stolt över att få vara din mamma.



Puss och kram min stora lilla pojke!




Segeryra!

Men jösses, vilken spänning! Vilken dramatik! Och vilken låt!

Jag som nuförtiden intresserar mig mycket måttligt för allt vad melodifestival heter gick helt plötsligt all in. Jamen, det handlade ju om Måns! Och en låt som faktiskt är helt ok. När det sedan visade sig att omröstningen lutade åt att bli en rysare och en eventuell vinstchans började torna upp sig så gick det ju inte att gå och lägga sig.

Och nu (idag faktiskt) fyller ju sonen 18 och vi ska ha partaj i morgon (eller. idag) och han ska ju firas i morgon bitti (eller, nu på morgonen) och nu är klockan massor och, och, och... Herregud jag måste verkligen sova nu.

Men alltså - MÅNS, din rackare :-)

lördag 16 maj 2015

Inte ett bildbevis så långt ögat når

Stor baluns igår. 50-årsfirande av mycket god vän. Hela 80 gäster! Vi, kompisgänget från byn, hade förberett en liten sång som vi framförde under middagen. Det hölls tal. Det skrattades och skrålades och dansades till levande musik. Vi var uppklädda med nyinköpta kläder och skor. Det fanns toastmaster och buffé och vin och bubbel.

Men inte inte ett enda foto blev taget. Inte ett enda!

Inget Insta, inget Facebook, inget till bloggen. Man undrar om den ens fanns, den där festen? Eller så var det just det den gjorde, In Real Life, i realtid. Där och då.

Jag känner i dag att den definitivt fanns där i går. Festen. Precis som det ska vara efter en 50-årsbaluns.

söndag 10 maj 2015

Landat!

Återinträdet i hemmatillvaron gick smidigt den här gången. Landade sent i natt och tog en ordentlig sovmorgon i morse. Morgnarna i Portugal har startat runt 7 snåret varje dag med antingen stavgångspromenad på den fantastiska stranden eller yoga inne. Kvällarna var dock inte så sena så jag är relativt utvilad. Kroppen känns också bra trots 22 träningspass (av varierande intensitet dock) under veckan. Lite färg i ansiktet har jag fått och mår just nu väldigt bra. Det är mjukt och skönt att andas och jag känner mig lugn och harmonisk. Vill stanna i den känslan länge nu. Kanske för evigt?

Träningsinspirerad har jag blivit också och jättesugen på att leda pass igen. Nu vill jag satsa mer på kroppen, träning och bra mat. Startade förvisso detta med ett lass glass och kolasås i TV soffan i kväll, ha, ha. Men vem har sagt att inte glass är bra??

Ska lägga upp mer bilder från resan i morgon. Nu ska jag sova och ladda inför nästa återinträde i morgon; arbetet.

fredag 8 maj 2015

Sista dagen!


Tidig morgon i Monte Gordo. I dag är det sista dagen och i morgon bär det av hemåt igen. Vilken vecka jag har haft! Helt fantastisk! Kroppen är lite mör. Skinnet är lite rött. Knoppen är rebootad. Inte en tanke på jobb, hem, tvätt, mat, planering eller oro. Jag har verkligen bara varit. Och tränat. Och umgåtts med likasinnade. Och lyssnat på kloka ord. 

Nu väntar frukost och en sista dag med träning och sol. Ikväll är det avslutningsfest. Mer bilder från veckan kommer när jag kommit hem. Uppkopplingen i lobbyn här är sisådär. 

Ha det gott!


måndag 4 maj 2015

What does the fox say?


Hej! Äntligen en liten paus lång nog för bloggande. Jag har det bra! Vädret kunde vara bättre dock. I dag är det helt mulet, blåsigt och kallt. Men morgondagen lovar bättring, hoppas jag i alla fall. Sitter i hotellobbyn som är det enda stället med wifi och tar igen mig efter en och en halv dags tränande. Det har hittills varit stavgång, "bikinifit" (mer om det en annan dag), dans, yoga, dans och cirkelträning. Jo, det ska stå dans två gånger. Det är sant. Men alltså, Tobias Karlsson, HUR kan man inte gå igång på ett danspass med honom. Galen, rolig, pedagogisk och helt fantastisk. Jag kan förstå att han lyckades med alla danstanterna (Kerstin Höglund, Arja, Rally-Tina) i let's Dance. De föll säkert som furor allihop. I don't blame them :-) 

Ankomsten hit i lördagskväll blev dock lite ångestfylld. Jag kände mig så ensam. A L L A hade någon att prata med och A L L A verkade ha resesällskap. Matsalen där middagen serverades var H E M S K. V A D hade jag gett mig i på egentligen?? Men så kom söndag morgon och jag gav mig ut tillsammans med ett stort gäng på stavgång på den fantastiska stranden och sedan väntade frukost i en betydligt trevligare matsal och jag satt tillsammans med några supertrevliga tjejer som jag sedan har umgåtts flitigt med. Tack Madde, Helene och Anna-Karin för att ni fanns där! Och självklart hade inte alla resesällskap, det fanns fler ensamresenärer. Och nu känns allt så himla bra! Lite sol och värme på det här bara. 

Lärdom; allt är inte som du först kan tro eller inbillar dig, ta för dig och våga prata med främmande människor  O C H - danspass är kul!